Bjärtrå

Socknen, belägen vid norra sidan af Ångermanälfven; uppträder under namnet Bertaradh¹ i början af 1300-talet såsom eget pastorat, men återfinnes senare såsom annex under Nora som moderförsamling. Genom kongl. bref af d. 28 april 1869 fastställdes Bjertrås afskiljande från Nora med egen kyrkoherde, hvilket först verkställdes 1891, då härvarande komministratur indrogs. Orten spelade under medeltiden en viss roll, enär landskapets kungsgård, där den kungliga fogden hade sitt säte, låg i socknen. Stället behåller ännu i dag häraf sitt namn Kungsgården, men hette fordom med all sannolikhet Kutuby och var ett af de Upsala ödsgods, som omtalas i Helsingelagen.

Den gamla sockenkyrkan af sten med anor från 1200-talet var anlagd på Nässoms byägor, 32 aln. lång och 17 aln. bred, men nedrefs år 1845 såsom för trång och bristfällig.

Ny kyrka uppfördes på en höjd vid prästbordet Inholm och invigdes 5 sept. 1847 af prosten Jonas Norberg. Från medeltiden äger församlingen ett dyrbart minne i sin kyrkklocka, som så vidt man känner är den äldsta nu befintliga i stiftet. Inskriften på latin lyder: Ano : dni : Mdvi : copletum : est : hoc : opus : ad : laudes : n. pi. u : nis : Marie²:

En annan klocka, vägande 2 skepp. 7 lisp. utlämnade församlingen år 1531 under kon. Gustafs I:s tid, då den s. k. klockeskatten upptogs i Ångermanland, samt erlade i penningar dessutom 40 mark och för afrad 16 mk. År 1548 afstod kyrkan af sina altarkärl från katolska tiden en förgyld kopparmonstrans, vägande 6 löd. mark 4 lod.

¹Sammansatt af mansnamnet Bert, Bjartr, detsamma som ingår i Engelbert, Bertil (lilla Bert) samt rad, rå först i betydelse af gräns, gränsmärke (rå och rör), sedermera det begränsade, inhägnade, jordega (jfr hägnad); sockennamnet anger sålunda tydligen den som först bröt bygd här, liksom Gudmundrå.

² Uttolkadt: Anno domini MDVI completuin est hoc opus ad laudes nostræ piæ, virginis Mariæ, d. v. s. I Herrans år 1506 fullbordades detta arbete till vår helga jungfru Marias ära.

[Herdaminnen - Bjertrå - s.119]