[Med Öfverlännäs, Styrnäs och Sånga annexer samt Gålsjö bruksförsamling]
Boteå moderförsamling med sina tre annexer har
åtminstone från 1500-talet tillsammans bildat ett
pastorat. År 1314 och desslikes 1316 omtalas Styrnäs
och Lenes (Öfverlännäs) såsom
församlingar med egna kyrkoherdar (DS 3, n. 1946, 2043). Den
senare församlingen synes ha blifvit öfverflyglad af
Bota, ty i förteckningen af år 1316 står detta
namn skrifvet öfver Lenes, och bland de
Ångermanländska församlingar ärkebiskop Olof
visiterar år 1319, nämnes äfven Botum (Botir) (DS
3, n. 2218), som sålunda redan nu uppträder som egen
församling. Sunga (Sånga) omtalas först senare
(1535), men kyrkans katolska kvarlåtenskap leder hennes
ursprung tillbaka till 1400-talet. Hufvuddelen af socknarna,
liksom alla kyrkorna, ligga på Ångermanälfvens
norra sida, och traktens odling går tillbaka till hedentid,
hvarom talrika fynd och forngrafvar bära vittne.
Gudstjänsten inom detta församlings-komplex
ombesörjdes allenast af khde och en komminister, till dess
år 1741 en af församlingarna särskildt
aflönad sockenpredikant tillkom, hvarigenom Boteå och
Styrnäs erhöllo ständig gudstjänst, och
Öfverlännäs och Sånga, som hittills
åtnjutit gudstjänst, den förra hvar 3:dje och den
senare endast hvar 6:te sönd., fingo
Öfverlännäs, 2 söndagar å rad och
Sånga hvar 3:dje (Hdpr. 2/9 1741). Genom kgl. br. 5 juli
1827 blef sockenpredikantbeställningen förvandlad till
komministratur, den hittills mycket ojämnt fördelade
aflöningen nu halfverad mellan de bägge komministrarna
samt tillika af de gamla prästborden i
Öfverlännäs och Styrnäs
komministerboställen åt dem anvisade. (HST 1827 n.
9.)¹
Senare föreskref Kgl. Maj:t 1915 att Öfverlännäs och Sånga skulle vid dåv. komministerns i Öfverlännäs afgång från innehafvande tjänst skiljas från Boteå för att bilda eget pastorat.
Beträffande kyrkorna var isynnerhet Styrnäs gamla nu nedrifna stenkyrka en märklig byggnad genom sina tvenne torn. Om dess utseende kan kännedom inhämtas i C. G. Colleens Beskrifning öfver Styrnäs s:n med anmärkningar och tillägg af J. Norlander Ups. 1909, i H. Hildebrands Sveriges medeltid och H. Cornells Norrlands kyrkl. konst s. 43. Boteå och Sånga nuvarande kyrkor med anor och inslag från medeltiden äro afbildade hos Cornell ss. 58 och 96. Sånga var bekant för sin hälso- och offerkälla, som befann sig i kyrkans inre nordvästra hörn.
¹ På Hülphers tid (Saml. 4. Ångermanland s. 122) bodde komministern vid Sånga. Tidigare hade han ingen varaktig stad.
[Herdaminnen - Boteå - s.131-132]