Grundasund nämnes redan i början af 1300-talet såsom eget pastorat, som dock torde ha räknats till de svagare Ångermanlandsgällen att döma af dess jämförelsevis ringa bidrag till den s.k. sexårsgärden 1314 och till ärkebiskop Olofs palliiafgift 1316, i båda fallen 1/2 mark (DS, 3 n. 1946 och 2043). Socknen omfattade vid denna tid förmodligen en del af det under samma århundrade utbrutna Arnäs och dessutom hela Nordmalings socken. Enligt ett af ärkebiskop Jakob Ulfsson utfärdadt bref skola år 1480 3 mantal i Avan, Rönnholm och Öre i kyrkorättsligt afseende blifvit återförda från Nordmaling till Grundsunda. (Hülphers, Ångermanl. s. 259, not.)
Sägnen förmäler, att i socknen funnos 7 bönder, då den första kyrkan byggdes, samt att hon började uppföras vid Kyrkeviken på Ultråsunds område, där man den 25 aug. 1854 några hundra famnar från stranden anträffade ruiner af en byggnad, 20 alnar i längd och 11 alnar i bredd med 2 alnar tjocka och 1 à 1½ aln höga gråstensmurar, delvis öfvertäckta af jord och öfvervuxna med skog och mossa.) [Se tidn. Dilettanten f. 1854: n. 37. Jfr Sidenblad, Antiqv. tidskr. Bd 2, s. 211.] Huruvida denna kyrkobyggnad någonsin fullbordats och kom till användning, är icke kändt. Den nuvarande kyrkan förlades emellertid till vänstra stranden af Prästsjön, som då antagligen stod i öppen förbindelse med Utåsviken och var segelbar upp mot Könsa. Dessa och flera andra grunda farleder i orten torde ha gifvit upphof till sockens namn.
Då ärkebiskopen i Upsala Andreas Laurentii (Björnram) 24 juli 1585 visiterade här, klagade de fattige män i Grundsund öfver »den stora skada, som deras kyrkia då på våren lidit, i det att taket af stormväder blef på en sida alltigenom borttagit, thet the ock nu hafver med stor omkostnad förnyat och upprättat; item förbättrat sin messekalk och mer än til 20 dal. therpå kostat, för hvilket de stå i stor gäld»; hvarför ärkebiskopen tillsade dem 12 t:r af kyrktionden till hjälp.
Kyrkan, som år 1881 undergick en genomgripande reparation för en kostnad af 8000 kr., finnes afbildad hos Cornell, Norrlands kyrkliga konst och N. Hamberg, Bidrag till Grundsunda kyrkas o. förs. krönika, 1912. Tvenne fiskarekapell finnas i socknen, Skeppsmalm och Skagen, där i hvardera gudstjänst hållas en gång om året. De omnämnas i P. Söderlinds uppsats Nordångermanländska fisklägen (i Från ådalar och fjäll 1920).
[Herdaminnen - Grundsunda - s.257]