Högsjö

   

Dessa församlingar, som förut såsom annex tillhört Gudmundrå, blefvo efter flera tidigare afslagna ansökningar genom kgl. bref 13 nov. 1896 förklarade såsom eget pastorat med khde i Högsjö och komminister på Hemsö. (Se inledn. till Gudmundrå.) Afsöndringen skulle äga rum, sedan dåv. komministern i Högsjö afginge, hvilket skedde 1897. Till Högsjö prästbord på Gamla vallen, som under annextiden disponerades af khden i Gudmundrå, hörde en stomjord Hööse eller Hundsjö från medeltiden samt en äga om 3 säl. jord i Flatom, af hvilka den sistnämnda varit ett särskildt tvistefrö mellan prästbordet och Flatoms byamän. (Thulin, Eckles. boställen 2, Västernorrl. s. 209.)

Högsjö gamla stenkyrka, liggande väster om Mörtsjön, härstammar från medeltiden. Man har antagit, att hon skulle vara byggd på 1200-talet; så hög kan hennes ålder dock ej vara, ty ännu 1316 fanns ej något annex till Gudmundrå. Vid ryssarnas besök i orten 1 juni 1721 blef kyrkan med allt sitt innanrede och sina kyrkböcker plundrad och bränd tillika med 41 gårdar i socknen. Följande år iståndsattes hon så att gudstjänst där kunde hållas, men det dröjde 15 år, innan hon stod fullt färdig med nya klockor och ny klockstapel. Redan 1756 blef det emellertid tal om ombyggnad och på 1770-talet hade hon blifvit så bristfällig, att församlingen enades om att bygga en ny. Efter många förhandlingar bestämde K. Maj:t 10 maj 1774, att den nya kyrkan skulle uppföras på Weda bys ägor norr om Mörtsjön. Hemsöborna ville senare upprifva detta beslut och begärde i stället att få bygga ett nytt kapell på sin ö och där anställa kapellpredikant, men detta afslogs af K. Maj:t 21 juni 1780. Den nya kyrkan uppfördes af byggmäst. Simon Geting och invigdes 2 nov. 1789; hon har nyligen undergått en storartad restauration och invigdes ånyo 1 nov. 1908.¹

Den gamla kyrkan, som sedan 1789 stått som ruin, har under åren 1904-08 pietetsfullt restaurerats, försetts med tak, golf, fönster och dörrar, tillika har den gamla inredningen delvis kommit till användning. Sommargudstjänster firas där understundom.

¹ Se: A. Salvén, Boken om Högsjö. En norrländsk sockenkrönika, Sthm 1918, där en mer detaljerad kännedom om församlingen och dess kyrkor kan inhämtas. Äfven Cornell, anf. arb. s. 91

[Herdaminnen - Högsjö - s.371-372]