Till Nätra pastorat, som vid 1300-talets början saknade annex, hörde under senare delen af samma århundrade Sidensjö kapell, omnämndt första gången under namnformen Sidunxsiö i ett af ärkebiskop Henrik den 17 juli 1386 utfärdadt bref (SRP n. 2248).
Kapellförsamlingens afsöndring till eget pastorat synes ha ägt rum vid öfvergången från medeltiden till nya tiden (se inledn. till Nätra). Gället räknades, liksom Grundsunda, till de svagaste i Ångermanland, hvarför khden i Sidensjö genom kon. Johan III:s bref 11 juni 1569 tillerkändes ett årligt vederlag om 8 t:r spl, särskildt på grund af den betungande gästning af krigsfolk, som fejden med Norge medfört. Vederlaget, som bekräftades 1579, indrogs emellertid af kon. Carl XI, men sedan det intygats, att båda de bemälta pastoraten (Sidensjö och Grundsunda) voro af så svaga villkor, att pastorerna för sin bärgning voro beroende af detta lönetillskott, lät konungen dem genom bref 8 juni 1694 nådigst återfå detsamma.
I dec. 1774 ingingo några af de aflägsnare byarna i socknen till konsist. med anhållan att få bygga ett kapell, där gudstjänst kunde hållas 4 gånger om sommaren och 4 om vintern. I en senare inlaga 23 apr. 1775 förbundo de sig att för hvarje predikan erlägga 3 dlr och hålla prästen med skjuts för fram- och återresan. Som lämplig plats för kapellet angafs först Mosjö, sedan Skorped. Konsist. tillstyrkte ansökan 24 maj 1775 och byggnaden uppfördes s. å. i sistnämnda by.
Kapellborna anhöllo i april följande år, att deras nybyggda kyrka jämte kyrkogården måtte invigas och helgas Herranom. På grund af hög ålder och skröplig hälsa anmodade biskopen kontraktsprosten Carl Genberg i Arnäs att verkställa förrättningen. Skorpeds kapell erhöll egen predikant 20 jan. 1779, hvilken befattning ombildades till komministratur 7 maj 1823. Anordningen med tvänne komministrar i pastoratet varade ej längre än till 1841, då K. Maj:t 23 nov. föreskref att komministraturen i Sidensjö skulle förflyttas till Skorped och förenas med därvarande. Genom kgl. bref 6 febr. 1863 åtskiljdes slutligen Skorped från moderförsamlingen, och sedan dess har Sidensjö khde varit ensam ordin. prästman inom sitt pastorat.
En del af stomhemmanet Bredåker, som innehafves af khden i Sidensjö jämte prästbordet, uppläts jämlikt kgl. bref 5 febr. 1839 till boställe åt församlingens komminister.
Då emellertid komministraturen i Sidensjö flyttades till Skorped, skulle jorden återfallit till stomhemmanet, men öfverläts i stället genom kgl. bref 25 febr. 1843 till boställe åt församlingens skollärare, mot af Kgl. Maj:t fastställd arrendeafgift, som tillfaller khden.
Den medeltida stenkyrkan i Sidensjö, 35 aln. lång, 18 aln. bred, har utprägladt romboidisk grundplan (se Cornell, fig. 40) och saknar torn. Vapenhuset är af sten, sakristian af trä, byggd vid 1700-talets midt som ersättning för en äldre af sten. Kyrkans stjärnhvalf äro ej ursprungliga. År 1728 hade man fullbordat en större reparation med spånläggning af tak, förnyande af golf och bänkar samt förfärdigande af skrank och pyramider. Altaruppsatsen, som omramar korfönstret, härrör från 1700- talets senare hälft, predikstolen från dess förra hälft. Klockorna hänga i en trästapel med årtalet 1736 i flöjeln. Af medeltida inventarier återstå endast några träskulpturer från omkring 1500, nu deponerade i Hsands museum.
Natten till den 31 juli 1859 föröfvades ett inbrott i sakristian, hvarvid en del silfversaker bortstulos, däribland en kalk om 34 lod med årtalet 1585 och inskription å foten: »Goth ist mein Trost», samt åtskilliga altarkärl, skänkta af församlingens herdar. Sidensjö kyrka är afbildad i Cornell, Norrl. kyrkl. konst s. 95.
[Herdaminnen - Sidensjö - s.257]