1. Herr Carl [1499]. Ett bref af detta år rörande råskillnaden mellan Anundsjö och Själevads socknar skall, enligt Tunæus, ha inledts med: Wij her Carl diækn, underlagman i Angermanland och kyrkiopræster i Sjælawad.
2. Herr Olof [1542-47] arrenderade den forna kyrkojorden i Gvlvnes (Gålnäs) 7 säland, som vid reformationen indragits till kronan. Om dess belägenhet uppstod senare tvist, men efter all sannolikhet ingår den i nuvarande komministerbostället söder om Sundet.
3. Johannes (Joen, Jonas) Sigvardi (1548-74), kiörkeprest i Selofva, arrenderade äfven ofvannämnda jord. På vintertinget i Själevad 1551 blef Tord Göttson dömd till 40 marks sak »för hann regerade medh sinn kyrckeherre vdi kyrkionne». Nämnes prost i norra prosteriet 1554. På sin resa från Finland tog riksrådet Thure Persson i mars 1557 sitt nattläger här i prästgården hos herr Joen. Vid allmänna landstinget i Bjärtrå 29 okt. 1568 undertecknade han Ångermanländska prästerskapets trohetsförsäkran åt kon. Johan III. Jämte länsman Östen Olsson i Åthede bevittnar han sockens taxeringslängd för Älfsborgs lösen 1571 och uppger själf sin lösegendom till: silfver 203 lod, penningar 171 mark 7 öre, mässing 1½ pund, tenn 2½ pd, koppar 8½ pd, kor 20, ungnöt 15, får 36, getter 32, svin 18, hästar 4 för 70 mark och 1 sto för 3 mk, sammanlagdt värderadt till 1,500 mk 5 öre, hvaraf han skattade tiondedelen 150 mk 12 pgr. År 1574 undertecknar han sista gången tiondelängden. Möjligen släkt med khden herr Anders i Nätra (KGR 5/3 1556).
Två söner Anders Jonsson och Israel Jonsson, skattade särskildt 1571, den förre 10 mk 4½ öre, den senare 7 mk 3½ öre. (KA.) En dotter g. m. efterträdaren.
4. Jonas Joannes (Joen Jönsson) (1575-88) var kapellan här 1571, då han till Älfsborgs lösen erlade t. o. m. mer än khden, näml. 185 mark. Hans lösegendom bestod då af: silfver 105 lod, daler 10, pgr 1085 mk, mässing 15 mk, tenn ½ pd, koppar 5 pd, kor 10, käfflingsoxe 1, ungnöt 6, får 10, getter 4, hästar 2 hvardera värderad till 50 mk. Som khde underskref han liturgien 16 febr. 1577; innehade år 1586 i Himblonge ett hemman, som födde 6 kor. Vid tiden för hans tillträde till pastoratet synes kon. Johan varit betänkt att afyttra de gamla indragna kyrkjordarna till enskilda personer. Så synes khden Petrus Haquini i Gudmundrå år 1574 af kronan fått köpa det förutnämnda stomhemmet Gålnäs om 7 säll. här i socknen jämte hemmanet Hollan (Hole) 12 sälland i Arnäs för 1,235 mark af »thet ringe slags klippingsmynt, som senest förmynttedes», men köpet återgick, sedan K. M:t 20 febr. 1576 förordnat, att berörda stomhemman skulle ligga under prästborden i Själevad och Arnäs och köpeskillingen återbetalas. Khde Joen i Själevad hade på liknande sätt för 1,260 mk förvärfvat sig 21 säl. i Godleffua (Gålfva) af Boteå socken, men huruvida han fick behålla detta afradshemman är icke kändt. (Thulin, Eckl. bost. 2 s. XXVII.) Han afled förmodligen 1588.
Gift m. en dotter till företrädaren.
5. Johannes Laur. Sæbrosynthius [Bure] (1589), f. 29 juni 1548. Genom sin broders, khden i Säbrå Engelberts gifte befryndad med Bureätten. Han uppföres ss. komminister i Själevad 1566, hvilket innebär en omöjlighet, ty han var då allenast 18 år. Khde här kan han knappast blifvit förr än 1589, enär han ännu i nov. 1588 kallar sig kyrkiotienare i Själa, hvilket tydligen innebär, att han var v. pastor efter företrädaren. Bebodde i mars 1589 Själevads prästgård. På grund af sin äldre och kraftfullare broder Engelberts yrkande att få byta pastorat, blef han khde i Säbrå s. å. Se där vidare.
6. Engelbertus Laur. [Bure] (1589-1613), den förres broder, blef khde i Säbrå 1579 och genom pastoratbyte 1589 i Själevad. Slutligen khde i Luleå 1613. Han var gift med riksantikvarien Johan Bureus' rätta moster Elisabeth, som afled 1597. Då denne på sin forskningsfärd till Norrland 1600-01 besökte Själevad, afritade han hennes griftsten på kyrkogården samt antecknar: »Saligh morsyster i Siäla berömes allestädhes hafua warit swåra alwarsam i alla gärning, hon smäktes med ingom». Sist khde i N.-Luleå n. 15.
7. Zacharias Jonæ (1613-38) var kapellan i församlingen 1593, då han undertecknade Upsala mötes beslut. Khde i Nora 1609-13, tillträdde Själevads pastorat sistn. år och utgaf lösen för Älfsborg åren 1613-18. Genom kgl. br. 12 nov. 1629 fick han ett hemman i Hörnett fritt från utlagor. Nämnes prost åtminstone från 1633 till sin död. Han afled 1638, dagen är ej känd, men 25 maj anförde ärkebiskopen i domkapitlet, att dn. Zacharias i Själavadh hafver före sin död skrifvit, begärandes, att hans måg M. Laur. Agrelius måtte succedera honom icke allenast till giellet, utan ock till præposituram, hvilket togs uti betänkande.
G. m. Malin Engelbrechtsdotter Bure, f. 1/10 1581, företrädarens dotter. Hon köpte 2 säll. jord i Öfversjäla 1648 och skall ha lefvat ända till 1668. Barnen togo namnet Bureus efter henne.
Barn: Johannes Bureus, f. 6/4 1598, stud. 1616; Jonas, f. 16/8 1599, sacellan här, sedan khde i Arnäs; Lisbeth, f. 7/9 1601, g. m. borgmäst. Olof Abrahamsson i Hsand; Malin, f. 1/9 1604, g. m. prosten Olof Niurenius i Umeå; Margareta, f. 20/6 1611 i Nora, g. m. khde Agrelius, faderns efterträdare.
8. Mag. Laurentius Olai Agrelius (1638-68), f. år 1600, bondson från Smöråker i Stigsjö. Stud. i Upsala 14 mars 1619 och promov. fil. mag. 10 febr. 1629. Konrektor i Stockholms storskola 1632. Synes på svärfaderns förord omedelbart blifvit khde i Själevad och prost öfver Ångermanlands norra kontrakt 1638. Då ärkebiskop Laur. Paulinus i juli mån 1642 visiterade i Själevad, hade han äfven hitstämt Anundsjö- och Arnäsborna. Vid Landstinget på Hsands residens 29 jan. 1655 afdömdes ett mål mot ett par finnar, hvilka stulit i åtskilliga norrländska kyrkor, särskildt i Själevads kyrka, där de tillgripit: 1 st. förgyldt silfverbälte med hvit (?: oförgyld) tamp, vägande 46 lod à 2 dlr kmt lodet, 1 st. hvitt koosa om 16 lod, 1 st. kjed och skiedh om 7 lod à 7 dlr lodet, 12 st. riksdaler 5 dlr sm. och 50 dlr km., 1 st. altarduk om 2 rdlr; därjämte sönderslagit kyrkans fönster, värderade till 2 rdlr, och eljest sakerstiemuren sönderbrutit tillika med kyrkkistan och 2 lås. En del silfver återfanns. Tjufvarna, som efter mycken omkostnad fasttagits i Västerbotten, fördes till Hälsingland, där de ock stulit, för vidare ransakning och blefvo slutligen hängda. Som prost visiterade Agrelius i Åsele så sent som 1665. Han var en exemplarisk man af stor lärdom och afled 1668.
G. m. Margareta Bure, dotter af företrädaren.
Son: Zacharias, gymn. 1650, d. före 1666. Familjens grafsten låg vid den gamla kyrkans sakristiedörr.
9. Mag. Nicolaus Ol. Plantin (1668-81), dotterson till khden Zach. Jonæ här i Själevad. På företrädarens hemställan rekommenderades han af konsist. redan 21 okt. 1666 till blifvande efterträdare i Själevads pastorat, hvilket han mottog 1668. Var prost 1670. Vid 1675 års riksdag väckte han förslag om en barnskolas inrättande i Själevads socken, hvilken fråga dock förföll. Lilla kyrkklockan blef genom hans försorg på kyrkans och församlingens bekostnad anskaffad år 1670. En mindre ljuskrona skänktes till kyrkan af rådman Erik Hanson Angerman i Upsala 18 maj 1673 till minne af hans föräldrar i Öfver-Själa Hans Svensson och Maria Eriksdotter. [Vi ha särskild anledning att anteckna deras namn, ty de äro genom rådman Erik Angermans son, professor Johan Upmark i Upsala, stamföräldrar till Rosenadlerska släkten, hvilken sålunda har sitt ursprung från denna socken.] Plantin erhöll 1681 transport till Luleå, se khdar i N.-Luleå n. 22.
10. Kand. Haquin Bohlin (1681-1704), f. 1644 i Åbord i Högsjö s:n, son af häradsskrifvaren Måns Håkansson och Karin Persdotter. Fadern var född smålänning. Sonen inskrefs ss. stud. i Upsala 17 nov. 1664, blef fil. kand. 1672, men ovisst är om han promoverats. Vice lektor i Hsand 1673, utn. till lektor i grekiska där 1674, i teologi 1677 och var gymn. rektor s. å. Bevistade ss. prästerskapets representant riksdagen i Halmstad 1678 i st. för prosten Lidman i Tuna. Efter Plantin erhöll han Själevads pastorat 1681 och utn. 16 febr. s. å. till prost öfver norra Ångermanland. Deltog i 1689 års riksdagsförhandlingar och var närvarande vid prästmötet i Hsand 1696. Kon. Carl XI åt middag hos prosten 8 juni 1694 på resan till Torneå och äfvenså på nedresan den 26:te i samma månad, då han besåg kyrkan och berömde dess predikstol. En svår olyckshändelse inträffade under prostens ämbetstid här i socknen söndagsmorgonen 26 maj 1701, då stora kyrkbåten kullseglade på fjärden, hvarvid 30 personer omkommo. Prosten Bohlin, som var en vältalig, drifvande och behaglig man, afled 14 mars 1704 och begrofs midt för altaret.
G. 24/6 1672 m. Elisabeth Bozæa, f. 13/2 1648, dotter till prosten Nils Bozæus i Nordingrå. Hon afled 6/3 1720 på sin gård Åbord och begr. i Högsjö kyrka 3/4 m. likpred. af lektor G. Wallin.
Barn: Catharina, f. 9/4 1675, g. m. khden i Brunflo Cl. Halling; Christina, f. i Hsand 10/3 1679, g. m. efterträdaren khde J. Lochnæus; Brita, g. 1) 6/6 1703 m. khde Martin Solander i Torsåker, 2) m. häradsh. Christ. Wallensten, d. 30/11 1742; Maria Elisabeth, f. 1684, g. 1) 7/6 1703 m. khde Jöns Huss i Gudmundrå, 2) m. komm. Jon. Ljungberg; Magdalena Sara, f. 1688, d. begr. 2/7 s. å.; Anna Margareta, f. 10/4 1690, begr. 24/6 1690; Justina Sophia, tv. f. 10/4 1690, begr. 29/6 s. å.; dessutom 1 dotter och 2 söner döda unga.
11. Mag. Jonas Matthiæ Lochnæus (1705-54), f. 16 okt. 1671 i Hsand, son till dåv. kollegan, sedermera khden i Gudmundrå Matthias L. Efter stud. i Hsands skola och gymn. stud. i Upsala 27 okt. 1688, promov. fil. mag. 1694; prästv. till adj. i Säbrå 13 sept. 1695, v. past. hos fadern i Gudmundrå 1696, adj. i Själevad 1698 åt prosten Bohlin och efterträdde honom som khde 1705. Norra Ångermanlands kontrakt synes ha af personliga skäl blifvit deladt omkr. 1713, då Nätra, Sidensjö, Anundsjö och Åsele kommo under prosten Norlander i Nätra och de öfriga församlingarna tillföllo Lochnæus, som efter Norlanders död blef kontraktsprost öfver hela Norra Ångermanland 19 aug. 1724. Vid ryssarnes sköflingar längs svenska kusten 1721 blefvo Själevads prästgård och prosten Lochnæus' eget hemman Myckling lagda i aska. Under hans tid reparerades kyrkan 1709, rappades och hvitlimmades 1723. Genom en storm i slutet af nov. 1741 skadades bl. a. taket, förbättringarna pågingo till år 1748, och nya fönster insattes 1752. Prosten skänkte 2 ljuskronor till kyrkan. Han åtnjöt god hälsa, var af gladt humör och rörlig i sin tjänst, men träffades 1742 af ett slaganfall, hvarefter han måste anlita biträde af sin son, måg och andra yngre prästmän till sin död, som inträffade 19 apr. 1754. På ålderdomen sörjde han mest öfver synförmågans aftagande och åstundade skiljas hädan.
G. 1) 10/6 1700 m. Christina Bohlin, företrädarens dotter, d. i barnsäng 11/5 1714; 2) 1716 m. Maria Sellin, dotter af komm. i Refsund Joh. Sellin, d. 22/6 1764.
Barn i förra giftet: Matthias, stud. 1718, fil. mag. 1731, d. i Upsala 8/8 s. å.; Haquin, stud. 1721, sjötullsinspektor i Malmö 1736, d. 1753; Jonas, stud 1727, volontär vid amiralitetet, gjorde ss. koopverdikapten åtskilliga sjöfärder till Portugal och Algier, d. om hösten 1737 i Sthm och begr. i St. Catharina kyrka; i senare giftet: Johan, f. 1717, khde i Själevad; Magdalena, g. 24/6 1742 m. khden o. prosten Nils Sund i Umeå; Catharina, g. s. d. m. lektorn i Hsand Jacob Unæus.
12. Carl Fjellström (1755-60), f. 1698, son af khden i Silbojock Per Noræus. Jämte sin broder Per uppfostrades han hos landshöfding frih. Löwen, och båda inskrefvos 6 sept. 1715 vid Upsala universitet i matrikeln under benämningen Lappones Pithenses. Prästv. på riksrådinnan, grefvinnan Posses kallelse till huspred. 1729 och blef s. å. e. o. predikant vid lifgardet; past. adj. i St. Maria 1731, komm. i St. Nicolai församling 1732. Han uppfördes i 3. rummet å konsist. förslag till khdebefattningen i Själevad, men församlingsborna önskade till 4. profpredikant nådårspred. Joh. Lochnæus, till hvilken de fattat synnerlig kärlek och tycke. Konsist. kunde ej villfara deras begäran, som ock afslogs af K. Maj:t, men då Lochnæus under faderns sjuklighet i 10 år förestått församlingen, rekommenderades han att vid annat tillfälle komma i behörig åtanke. Fjellström utn. på sommaren 1755 till khde och tilltr. genast. Till Hsands konsist. anmäler han 1757, att mag. Joh. Lochnæus tillika med byamännen i Hörnett och på Svedjeholmen vilja på försök inrätta en laxbyggnad i Hörnettsundet, som torde blifva prästebordet till förfång. Under sin korta ämbetstid visade han stor omvårdnad om församlingen. Själf sångare vinnlade han sig om att lära sina åhörare att sjunga psalmer och ledde själf kyrksången vid gudstjänsten. Ny mässhake och nya bår och kalkkläden inköptes för kyrkan 1756. Han var utsedd till orator vid 1760 års prästmöte, men måste för sjukdom afsäga sig uppdraget. Efter att i ett par års tid varit svårt ansatt af skörbjugg och andtäppa, afled han 13 juni 1760. Med sina 3 hustrur, hvilka alla dogo i barnsäng, hade han tillsammans 17 barn. Sterbhuset var utfattigt. Dubbla nådår beviljades.
G. 1) 3/8 1732 m. Margareta Arosell, dotter af rådman och handl. i Västerås Henrik Arosell, d. 1735; 2) 20/7 1736 m. Magdalena Charlotta Asplund, f. 1714, dotter af handl. Anders Asplund i Sthm, d. där 24/10 1747; 3) 10/7 1748 m. Ulrika von Brobergen, f. 5/6 1720, dotter af assessorn i kammarrevisionen Petter v. Brobergen, d. i Själevad 17/2 1757.
Barn: i 1:a giftet 3 st., alla döda späda; i 2:a g. 9 st., bland dem. Magdalena Christina, f. 1737, g. 1759 m. kronofogden Olof Westman; Carl, f. 5/9 1739, exped. kronofogde, d. i Nordmaling 28/10 1815; Anders, f. 22/3 1741, kamrer vid Kgl. teatern, d. i Sthm 9/3 1822; Petrus, f. 1742; Ulrica Charlotta, f. 1743; Agatha, f. 1745; Anna Catharina, f. 1746; Gustaf, f. 17/10 1747; i 3:e g.: Ulrika Charlotta, f. 8/4 1749, g. m. landsekret. Magnus Norleen; Petrus, f. 1750, d. späd; Per Anton, f. 1752, major vid Västerbottens reg., RSO, d. 1824; Johan Erik o. Stina Maria, begr. 12/10 1755.
13. Mag. Petrus Holmbom (1763), f. i apr. 1705 i Attmars socken, son af bonden Nils Henriksson i Böle och Märta Larsdotter. Efter att ha genomgått Hsands gymn. och viaticerat i Norra Ångermanland stud. i Upsala 19 okt. 1726, där han efter åtskilliga konditioner aflade profven för graden och promoverades till fil. mag. 30 juni 1737. Sedan han inhämtat färdighet att behandla lappska språket, förordnades han, på lagman Malmers framställning, af biskop Sternel 27 sept. 1740 till missionarius och uppsyningsman öfver församlingarna i Lappmarken och inlämnade till lappmarksdirektionen 22 jan. följande år Memorial till instruktion för sitt arbete. Under de närmaste åren fullgjorde han ock sitt uppdrag med nit och arbetade samtidigt på öfversättningen af våra svenska psalmer till lappskan. Det största bidraget till den år 1744 utkomna lappska psalmboken, icke mindre än 32 psalmer, är hans verk. Han utnämndes 1743 till matheseos lektor i Hsand, hvilken tjänst han uppehöll på förordnande redan s. å., och ehuru han först 1744 tillträdde, fick han mot vanligheten genast aflägga eden och deltaga i konsistoriets förhandlingar. Konsistoriet ville tillgodogöra sig hans ingående kännedom om lappmarksförhållandena och öfverlämnade åt honom beredningen af dithörande frågor. Från den tiden blef det ock praxis, att en konsistorialis utsågs att ensam handhafva dessa ärenden. Holmbom blef år 1754 andre teol. lektor och 1760 förste teologie lektor, beklädde rektoratet inom gymnasiet åren 1748, 1753 och 1760; utn. khde i Själevad 1762 tillträdde han sommaren 1763, men afled redan 3 aug. Under resorna i lappmarken hade hans hälsa tagit skada, sjuk fördes han till sitt pastorat och fick efter få veckor lägga sina ögon tillsammans. »Han var en för lärdom och djupsinnig kvickhet allmänt känd man.»
G. 17/10 1745 i Nora prästg. m. Christina Margareta Ström, dotter af khde P. Ström och änka efter prosten P. Tigerstedt i Tuna. Hon erhöll dubbla nådår och afled i Nordingrå 22/6 1780.
Barn: Petrus, f. 25/12 1746, stud. 1766, v. notarie i Svea hofrätt, sedan bokhållare vid ett kronobränneri i Sthm; Nils, f. 12/3 1748, stud. 1766, d. 18/2 1780 i Nordingrå af ett genom olyckshändelse självförvålladt skottsår i magen; Michael, f. 9/3 1749 på Norrbacka i Nordingrå, komm. i Njurunda; Margareta Märta, f 12/1 1751 ib., g. m. komm. Dan. Widén i Hsand; Henrik, f. 28/12 1752 i Hsand, stud. 1775, Kgl. Vet. Akademiens instrumentmakare, d. 18/2 1793.
14. Mag. Johan Lochnæus (1766-88), f. i dec. 1717 i Själevad, son af prosten och khden Jonas L. i hans senare gifte. Stud. 28 sept. 1753 i Upsala, prästv. 17 juni 1744 till. adj. hos fadern, men återvände till universitetet och promov. till fil. mag. 1746; afl. past. ex. 17 sept. 1755, utn. till regem. pastor vid Västerbottens reg. i juli 1757 och bodde som sådan här i Mycklinge. Utn. till khde i Själevad 1764, tillträdde han i maj 1766 utan prästbordssyn, då han i godo öfverenskommit med sterbhuset om afträdesvillkoren. Under Lochnæi tid föröfvades icke mindre än 3 inbrottsstölder i kyrkans sakristia näml. 1770, i maj 1784 och i mars 1787, hvarefter en järnbeslagen kyrkkista anskaffades 1789. Ny altartafla erhöll kyrkan 1770, och altarprydnaden renoverades af C. Hofverberg 1771. Den gamla storklockan från år 1524 omgöts i Sundsvall 1773 för en kostnad af 4,431 dlr, predikstolen erhöll ny förgyllning 1781 och kyrkan rappades 1783. År 1788 skänkte prosten Lochnæus till kyrkan en silfverdopskål om 31 lod. Sitt hemman Mycklinge sålde han ss. pastor, men lär sedan från köparen processat det s. k. Nybruket, som tillföll prästbordet; sedan skaffade han sig och sina arfvingar därå 50 frihetsår, räknadt fr. 1782 års början. Hans porträtt finns i Själevads kyrka. Afled 2 apr. 1788.
G. 1748 m. Christina Olofsdotter Turdin, dotter af prosten och khden i Bygdeå Olof T. Hon afled på sin gård Öfver-Billa i Själevad 14/1 1797.
Barn: Jonas, f. 4/11 1748 i Bygdeå prästgård, d. 2/2 1750; Olof Lockné, f. ib. 30/4 1750, stud. 1775, löjtnant vid Västerbottens reg., d. 22/12 1788 i Själevad; Maria Magdalena, f. 3/4 1756, d. 1/7 s. å.; Christina Catharina, f. 12/11 1760, g. 19/1 1792 m. komm. Anders Billmark i Nätra; Maria Magdalena, f. 28/8 1762, d. 30/10 s. å.
15. Mag. Andreas Nensén (1790-1822), f. 27 nov. 1734 i Hsand, son af prosten i Sunne Anders Er. N. Stud. i Upsala 16 jan. 1752, fil. kand. 15 apr. 1756, prom. fil. mag. 20 juni 1758; prästv. till huspred. hos landshöfd. Olivecrona 8 maj 1761, adj. hos sin fader i Sunne 1763; e. o. bat.pred. 1764 och ordinarie bat.pred. vid Jämtlands dragoner 15 mars 1769, regem. past. vid samma reg. 11 juni 1782. På förslaget till khde i Själevad var Nensén satt i 1. rummet, men församlingens enhälliga val föll på den i 3. rummet uppförda komm.-sonen här, mag. Nils Ullenius. Nenzén utnämndes emellertid af K. M:t 22 maj 1789 och tilltr. 1790. Han blef honor. prost 19 juli 1807. Ett redan hos fadern spåradt anlag till periodisk sinnesförvirring hade ärfts af sonen, och ett svårt förebud härtill hade inträffat redan 1789, då han ss. regementspastor låg med regementet i Bohuslän. Här uppe kom sjukdomen till utbrott år 1796, då han lät en landtmätare och kvinnor förrätta husförhör, i vildhet slog sönder fönster, gömde kläder i en brunn, stoppade sängkläder i sin släde och förde bort dem till Domsjö by o. s. v. Domkapitlet fann sig i anseende till khdens uppdagade sinnessvaghet föranlåtet att skilja honom från pastorssysslans förvaltning och förordnade komm. J. Genberg till v. pastor. Häröfver klagade Nensén, och Svea hofrätt upphäfde domkapitlets beslut 17 apr. 1798, men Själevadsborna yrkade på, att domkapitlets beslut måtte vinna K. M:ts stadfästelse. Efter några år återvann Nensén, trots befarad obotlighet, sitt förstånd, och uppnådde den höga åldern af 87 år 2 mån., innan han afled 14 jan. 1822. Han hade förordnat att blifva begrafven i Björna kyrkogård jämte sin tidigare aflidna maka. Deras porträtter hafva ock hamnat i Björna kyrka.
G. 1770 m. Helena Salin, f. på Frösön 15/7 1744, dotter af prosten Dan. S. i Oviken, d. 31/5 1811 af kräfta.
Barn: Anders, f. 12/12 1770, borgmästare i Upsala 1807, titulär lagman 1812, jur. dr 1818, RNO., d. 29/5 1842; Daniel, f. i Alsen 17/1 1772, fil. mag., kollega i Umeå skola, d. 20/2 1813, Petrus, f. ib. 15/8 1773; Petrus, f. ib. 20/4 1775; Eva Maria, f. ib. 4/11 1776; Margareta, f. 22/5 1780, donerade 1858 2,000 kr. till Björna församling; Erik, f. 12/2 1782, med. kand., d. 4/9 1812 i Upsala af förkylning; Abraham, f. 20/5 1784, docent i Upsala 1813, konsist.notarie i Hsand 1814, d. 1846; Jonas, f. i Själevad 3/4 1791, khde i Dorotea.
Både Björna och Mo församlingar afskiljdes från Själevad efter Andreas Nenséns död.
16. Mag. Carl Johan Holm (1824-67), f. i Helsingfors 25 aug. 1781, äldste son till skomakaremästaren Hans Holm och torparedottern Margareta Elisabet Grönlund från Sjundeå s:n. Han har själf upptecknat sina lefnadsminnen intill tiden för sitt tillträde i Själevad. Efter skolstudier i Helsingfors blef han stud. i Åbo 6 febr. 1800, där promov. fil. mag. 28 juni 1805, extra ordin. bat. pred. vid Savolax Jägare reg. 15 okt. 1806; prästv. i Borgå 12 Maj 1807 till biträde åt v. pastorn och komm. Joh. Ticander i Syssmä.
I början af febr. 1808 fick han order att inställa sig till tjänstgöring vid regementet och deltog i hela det följande fälttåget 1808-09, hvarunder han var närvarande vid icke mindre än 11 affärer, 9 på finsk och 2 på svensk mark. Umbäranden och besvärligheter voro oerhörda, dödligheten bland befäl och manskap otroligt stor, 3 präster vid samma brigad som Holm afledo under dessa strapatser. När freden var sluten fick han med vederbörligt tillstånd aflägga pastoralexamen i Hsand 19 dec. 1809 och återvände ss. ende tjänstgörande präst till den vid Umeå förlagda finska fältbataljonen. Befordrades till ordinarie bat.-pred. vid Hälsinge regemente 8 maj 1810 och tjänstgjorde tillika. ss. predikobiträde vid åtskilliga församlingar inom ärkestiftet. Beordad att åtfölja regementet på arbetskommendering till Göta kanal i Östergötland 1812 och 1813, därefter till Bohuslän och Dalsland för att utgöra förpostkedja mot Norge. Blef där inkvarterad hos en förmögen possessionat, hvars måg han blef.
Utn. till regem. pastor vid Hälsinge regem. 18 apr. 1815, flyttade han till Bollnäs. Efter många resultatlösa ansökningar slutligen utn. till khde i Själevad 14 jan. 1824 med tilltr. 1 maj s. å. Honor. prost vid installationen 4 apr. 1825; riksdagsman vid riksdagarna 1835 och 1850; v. kontr. prost vid Ångermanlands norra kontrakt 1837, kontr. prost öfver nordöstra kontr. 1842-61; revisor i stats-, banko- och riksgäldsverken 1839, 1849 och 1853, jubelmagister såväl i Helsingfors som Upsala 1857.
Vida känd ss. en ovanligt kraftfull prost, en man i mycket före sin tid, som ifrigt och outtröttligt verkade för ortens väl så på det andliga som ekonomiskt sociala området. I det förra afseendet må framhållas, huru han med kontraktets präster höll möten, där religions- och kyrkliga frågor diskuterades, liksom han gagnade barn- och konfirmationsundervisningen genom utgifna skrifter. Såsom sekreterare för länets hushållningssällskap anordnade han de första landtbruksmötena i Norrland, och själf en insiktsfull och intresserad jordbrukare på sin egendom Carlslund blef han en föresyn för hela orten. På hans initiativ tillkommo flera nyttiga anstalter inom Själevads socken, såsom en arbetsinrättning för de fattiga, en skytteförening o. s. v. Det må ej glömmas, att det var prosten Holm, som föreslog nuvarande platsen för Örnsköldsviks anläggning och äfven genomdref detta förslag.[Ett motförslag ville förlägga samhället till Arnäs s:n.] Hans porträtt pryder ock rättmätigt därvarande stadsfullmäktiges sessionssal.
Till karaktären kärf och sträng var han nog i många stycken väl själfrådig och förde med orubblig kraft igenom hvad han ansåg rätt, äfven om det i formen kunde strida mot lag och förordningar, hvadan han ock vid vissa tillfällen fick mottaga erinringar. Men där skönjdes stundom under det hårda skalet drag af mildhet och känslighet, som man ej skulle tilltrott den gamle krigsprästen och som därför verkade dubbelt tilltalande och rörande. Den 3 juni 1867 afled den varma fosterlandsvännen aktad och vördad, efter en mer än vanligt minnesrik och gagnande lefnad, nära 86 år gammal. LVO 1836, tilldelad Carl Johans medaljen 1856.
G. 1) 28/1 1815 m. Ingrid Margareta Bågenholm, f. 7/11 1788, dotter till possessionaten och riksdagsmannen Petter Bågenholm å Strand i Eds socken, Dalsland, och Bolla Carolina Hökenberg, d. i Själevad 25/2 1829 [För sin fägring i ungdomsåren benämndes hon »Dalslands ros». Om hennes släktförhållanden se A. Lignell, Beskrifning öfver grefskapet Dal, 2, Sthlm 1852, s. 100, 107-8.]; 2) 30/8 1829 i Bollnäs m. Catharina Elisabeth (Calise) Hambræus, f. 18/10 1795, dotter till kontr.- prosten, teol. dr Lars Hambræus i Enånger, Hälsingl., och Cath. Elisabeth Kjellman, d. på Carlslund 20/12 1875.
Barn: Carl Birger, f. 20/8 1815 i Bollnäs, d. i Hsand 17/5 1828; Sofia Emerentia (Emma), f. 23/1 1817, höll flickskola i Umeå, återflyttade till Själevad, d. på Carlslund 22/6 1890; Conrad Johan, f. 13/12 1818, fil. mag. 1851, duplikant i Hsands skola 1852-54, gick under sinnesförvirring ut på isen på Själaviken och drunknade 13/11 1855; Per Robert, f. 7/7 1820, fil. mag. 1845, khde i Löfånger, d. 14/4 1892; Ernst Fredrik, f. 11/4 1822, v. häradsh., tullfiskal i Visby, sedan rådman i Hsand, d. 15/11 1887; Jacob Leonard, f. 6/11 1823, bryggeridisponent i Åbo, d. 27/7 1903; Carolina Petrina, f. 8/5 1825 i Själevad, g. 30/10 1855 m. komm. landtmät. Ture Adolf Bäfverfeldt i Skog, änka 1891, d. i Sthm 15/7 1909; Ottilia Theresia, f. 28/7 1826, diakonissa, d. å diakonissanstaltens ålderdomshem i Sthm 14/5 1912; Wilhelm Theodor, f. 31/10 1827, grosshandl. i Åbo, d. 25/12 1882; Christina, f. 9/7 1830, g. 27/5 1849 m. khden i Oviken Ol. Tirén; Carl Birger, f. 4/12 1831, d. 18/12 s. å.; Lars Georg, f. 28/12 1832, d. 20/6 1837; Victor Ferdinand, f. 7/4 1834, fil. kand., kollega i Örnsköldsvik, d. 25/3 1894; Otto Mauritz, f. 30/7 1835, fil. kand,. lärov.adj. i Luleå, d. 16/1 1905; Calise, f. 28/6 1837, d. å Carlslund i Själevad 20/5 1905.
17. Dokt. Simon Brandell (1870-75), khde i Skellefteå.
18. Gustaf Robert Edström (1876-91), khde i Nordmaling n. 21.
19. Carl Gustaf Gabriel Öijmark (1891-1904), f. 8 aug. 1842 i Sthm, son af handlanden Carl Anders Öijmark och Gustava Bäfverfeldt. Stud. i Upsala ht. 1863. Genom släktförbindelser kom han till Norrland, försökte sig till en början ss. landtmäterielev men slog om och blef v. adj. och extra lärare vid Hsands läroverk 1868-72; erhöll infödingsrätt i Hsands stift 25 maj 1871, föreståndare vid högre folkskolan i Sollefteå 5 juli 1873; med dispens från akadem. examina prästv. 3 aug. 1873 i Säbrå och förordn. till past.adj. i Sollefteå. Utn. till komm. i Själevad 29 apr. 1878, men tillträdde ej, enär han genom patroni kallelse erhöll komministraturen i Stora Malms församling af Strängnäs stift 15 nov. s. å. m. tilltr. 1 maj 1880, t. f. past. och komm. i Sollefteå 1 juni 1879. Past.ex. i Strängnäs 2 juli 1886. Mot Själevadsbornas vilja utnämndes han till khde här i församlingen 19 sept. 1890 m. tilltr. 1 maj 1891. Förhållandet mellan khde och församling blef sålunda redan från början mindre godt och misssämjan ökades, när khden sökte införa ny ordning genom att utsätta bestämda expeditions- och mottagningstider o. s. v., då man förut varit van att när som hälst träffa sin själasörjare. Med tiden utjämnades dock stridigheterna och förtroendet vann seger. Han afled 2 juli 1904.
G . 23/6 1874 m. Hanna Augusta Zetterberg, f. 24/6 1848, dotter af handl. C. Aug. Z. i Sollefteå och Margareta Albertina Dahlström.
Barn: Signe, f. 14/10 1878, fil. kand., 1:sta lärarinna i Örnsköldsviks samskola; Carl, f. 6/10 1880 i Stora Malm, distriktslandtmät. i Brunflo; Malte Carl August, f. 7/9 1882, reservlöjtn. vid Västerb. regem.
[Ur Bygdéns Herdaminnen]
>