Gamla kyrkan
Lenes är såsom särskildt pastorat uppfördt i
1314 års taxeregister öfver den s. k.
Sexårsgärden med en årlig afgift af ½
mark (DS 3, n. 1946). Till lösen af ärkebiskop Olof
Björnssons pallium år 1316 bidrog kyrkoherden med 1
mark och kyrkan med ½ mark (DS 3, n. 2043).
Ännu i slutet af 1300-talet synes socknen behållit sin ställning som eget gäll och kallas till skillnad från Ångermanlands andra socken Lenes (Öfverlännäs) Ytralänes i det gåfvobref, som en socknebo Skiälbodhe Fardiäkesson d. 20 okt. 1390 utfärdade till förmån för prästbordet. Med sin moders och sina syskons samtycke skänkte denne till evärdelig ägo 11 sättungsland jord liggande i Sydenaker (Sunnanåker) under »klärcksens boordh a Ytralänes kirkla» med föreskrift, att dåvarande och kommande präster därstädes hvart arende år skulle hålla två vigilier och två själamässor för hans anhörigas själar dels i långa fastan, dels midsommartiden, och i sina böner äfven hafva donator och hans föräldrar i åminnelse (Eckl. bost. II, s. 233). Då Ytterlännäs antagligen på 1400-talet lades som annex under Torsåker öfvergick denna donationsjord liksom prästbordets öfriga fastigheter till stomhemman åt khdarna i moderförsamlingen.
En
af dem herr Petrus Oestani lyckades genom kgl. bref 20 jan. 1579
utverka, att de ecklesiastika jordarne i Ytterlännäs
(11 sädesland i Sunnanåker, 4½ sädesl. i
Nordanåker och 14 sädesl. i Eed) fingo bortbytas mot
29½ sädesl. bondejord i Hof i Torsåker, med
hvars prästbord ägorna införlifvades. Vid
jordbytet undantogs emellertid en 11 alnars teg på holmen
vid Sunnanåker, som evärdeligt skulle kvarligga under
Ytterlännäs kyrkbord och hvilken ofvannämnde khde
enl. K. Maj:ts medgifvande 1 febr. 1587 fick bruka under sitt
hemman i Eds by mot erläggande af 5 dlr, K. Maj:t dock
obetaget att vid godtfinnande mot samma summa igenlösa
jorden i fråga. (Eckl. bost. II, s. 246.)
Ytterlännäs prästbord anslogs 17 nov. 1837 mot
viss afrad till khden i Torsåker till boställe
åt härvarande komminister, efter det denne tidigare
enl. kgl. bref 7 jan. 1832 af samma prästjord fått sig
upplåtet 4½ tunnland odlad mark.
En begäran af Ytterlännäsborna, att socknen skulle få afsöndras till särskildt gäll, afslogs af K. Maj:t 21 apr. 1845 och bifölls först i samband med löneregleringsresolutionen af 19 mars 1869, då härvarande komministratur på samma gång skulle indragas.
Regleringen trädde i kraft 1902; sedermera har en
nyinrättad komministratur tillkommit, hvars innehafvare
är stationerad vid Bollsta. Ytterlännäs' gamla
ännu kvarstående medeltida gråstenskyrka
består af ett rektangulärt långhus, 62 fot
långt, 35 fot bredt, med sakristia i nordost af yngre datum
än själfva kyrkan. Trädörren mellan denna och
det i sydväst belägna, likaledes senare tillkomna
vapenhuset har konstsmidda järnbeslag af medeltida urspung
(se Cornell, fig. 8). De två stjärnhvalfven äro
rikt dekorerade med målningar, signerade af den vid
1500-talets början verksamme kyrkomålaren Eghil.
En af läktarne tillkom 1652, altaruppsatsen, som omramar korfönstret, förfärdigades 1739, predikstolen 1758 af Carl Hofverberg. Vid klockeskattens utgörande 1531 fick församlingen lösa sin klocka med 90 mark. Den finns ännu i behåll och har till inskrift änglahälsningen: Ave Maria gracia plena Dominus terum, benedicta tu in mulieribus.
Då kyrktaket reparerades efter en af blixten
år 1773 förorsakad eldsvåda, uppsattes å
detsammas midt en huf, dit ofvannämnda och en senare
anskaffad klocka flyttades från den fristående
klockstapeln, hvilken nedrefs. Af äldre inventarier
märkas i öfrigt en dopfunt, antagligen från
1200-talet, ett triumfkrucifix från omkring 1300, ett
altarskåp, inhemskt arbete från 1400-talets senare
hälft och en madonna i träskulptur af Hakon Gullesson
från omkr. 1500.
På sockenstämma 1850 beslöt församlingen att den gamla kyrkan för framtiden skulle underhållas, och medel härtill donerades 3 maj 1866 af en församlingsbo sjökapten Johan Nyberg.
Nya kyrkan
Efter en mer än 20-årig strid om lämpligaste
platsen lades år 1848 grunden till den nya stenkyrkan,
belägen ej långt från den gamla på
östra sidan af Svedjesundet å den s. k.
Näsholmen. Hon håller 174 fot i längd, 60 fot i
bredd och rymmer 850 personer, byggmästare var Jacob Norin,
och invigningen förrättades 24 okt. 1854 enl. biskopens
uppdrag af pastoratets khde prosten Paul Huss i Torsåker.
Sakristian var ursprungligen inrymd i en utbyggnad i öster,
men den ändrades till kor vid en 1896 företagen
restauration, och en nya sakristia tillbyggdes i nordost. Bland
de från den gamla kyrkan ärfda inventarierna
märkas utom de två klockorna en kalk och patén
från 1300-talet.