Kyrkoherde i Torsåker 1568-94.
Född på Lingarö i Hälsinglands Tuna, son till Östen Nilsson; af sina syskon tillöste han sig fädernehemmanet 1574. (NOT - Personhistorisk tidskrift årg. 11, 1909, nämnes något om hans släkt.) Hitkom som khde 1568 och undertecknar på Bjertrå landsting 29 okt. s. å. Ångermanländska prästerskapets trohetsförsäkran till kon. Johan III.
Vid taxeringen för Älfsborgs lösen 1571 ägde han: i silfver 85 lod, penningar 70 mk, tenn 1 pund, mässing ½ pund, koppar 11 pund, kor 18, ungnöt 16, får 25, getter 4, svin 10, hästar 4 för 80 mk och ston 2 för 20 mk, tillsammans värderadt till 897½ mark; tiondedelen häraf utgaf han med 89 mk 6 öre, hvarjämte han för »barnegodz» 80 lod silfver, värderadt till 320 mk, erlade 32 mk. Khden var tydligen en rätt burgen man. På kyrkomötet i Sthm 1574 undertecknar han »Några puncter ahnhörendes the ceremonier vdi Messen hållas och brukas skole». När åtskilliga af de indragna kyrkojordarne i Ångermanland för kronans räkning s. å. afyttrades, inköpte herr Per och underlagman Evert Henriksson för 1,800 mk 18 säl. i Sungeby, Sånga s:n, och 12 säl. i Ristan, Öfverlännäs, men köpet återgick.
Senare på 1580-talet inköpte khden några mindre jordlotter i Dals och Ytterlännäs socknar (Eckl. bost. 2, s. XXVII not.) Dals kyrkobol indrogs genom kgl. bref 3. febr. 1587 för att gifvas till vederlag åt en af de Hernöbönder, som måst afstå sina hemman åt staden Hsand. I anledning häraf blef herr Peder, som förut fått underhålla 3 borglägersknektar, förskonad med en (HST 1832, n. 3). Herr Petrus Oestani har gjort sig särskildt förtjänt af församlingens tacksamhet genom sina åtgärder för prästbordets förbättring och ägornas sammanförande intill moderkyrkan genom byten och köp af där belägen bondejord.
NOT - Bytesaftalen voro följande: Herr Peder förvärfvade af Siurd i Sund och Per Vincentsson 14½ säll. skattejord i Hof mot 14 säll. afradsjord i Ed, Ytterlännäs, samt gaf dem i förlikning för husen 313 mk klippingmynt. Vidare tillbytte han sig 14 andra säll. skattejord i Hof af Påvel i Faresta, Per Persson i Näs m. fl., mot 11 säll. afradsjord i Sunnanåker och 4½ säll. i Nordanåker, Ytterl. Slutligen inköpte han af Siurd Mårtensson i Näs och Påvel i Hohl 1 säll. för 100 mk klippingmynt för att fylla kronans sälandstal. Handlingen härom i Torsåkers kyrkoarkiv slutar med: »Thärmed hafver förne hr Päder med myckin omkostnat förbättrat båda kyrkioborden, at näst Gudz hiälp icke allene pastor loci utan och hela församblingen med alla efterkommande hafva här gagn och välfärd både i Torsåker och Länäs emedan (medan) verlden står».
Dessa transaktioner godkändes af kon. Johan 20 jan. 1579 med villkor, att den af bönderna förvärfvade afradsjorden skulle öfvergå till skatte och den för prästbordet inköpta skattejorden skulle kallas afradsjord, hvilket bekräftades på landstinget i Bjertrå 31 juli 1582. Herr Peder underskref Upsala mötes beslut 1593. Följande år bröts det goda förhållandet mellan pastor och församling, då den förre offentligen beskylldes att ha varit mycket förarglig och försumlig i sitt ämbete. En inför domkapitlet i Upsala företagen undersökning synes ock bekräftat detta, ehuru anklagelsepunkterna ej äro särskildt angifna i protokollen (Udpr. 8/8 1594, 6/6 1595). Slutet blef, att khden först suspenderades och sedan afsattes år 1595.
Säges ha varit gift med en förnäm jungfru Brita Brynjolfsdotter Folke, som enl. traditionen lär varit befryndad med Folkungaätten. Af barnen, som antogo namnet Blanchovius:
[Herdaminnen - Torsåker - s. 142-143]